
Idag var det Isaks tur att välja stor skiva. Pekfingret landade på en av mina absoluta favoriter, svenska Memento Mori och deras andra LP “Detta är Paradiset”. En fullkomlig explotion av rytmer och driv. Tungt, ödesmättat och kraftfullt. Kommer ihåg att vi lirade förband åt dem i Borås, med vårt band Franska Bönder (eller om vi fortfarande hette Östpolen då…), och jag var lite fundersam över var jag skulle få plats med mitt trumset mitt bland alla slagverk som upptog den minimala scenen. Mementos trummis undrade då om det inte var ok att jag lirade på hans trummor. Jag trodde knappt mina öron, och vågade knappt röra skinnen under hela konserten.
Trots lite tidstypisk produktion av Curt-Åke Stefan, håller plattan förvånansvärt bra än idag. Köp!